För lite drygt en vecka sen så vaknade jag upp och kände mig pigg och glad. Jag kände mig frisk helt enkelt. Men då kom det ett riktigt bakslag ett par dagar efteråt. Så den här veckan har jag mått väldigt dåligt. Har inte orkat göra någonting. Inte orkat träffa eller prata med någon. Har knappt orkat tagit hand om Isabell.

Var till läkaren idag och diskuterade alternativa behandlingar. Han frågade bland annat om jag kunde tänka mig att prova ECT igen, men det tackade jag nej till. Jag tyckte att det var väldigt jobbigt och obehagligt med minnesstörningarna. Så istället la läkaren till en medicin. Så nu ska jag äta två olika mediciner för depression. Hoppas så innerligt på att det ska funka!

Och mitt uppe i mitt dåliga mående så har jag kapat banden till en person. En person som har varit otroligt viktig och värdefull för mig. Personen talade klart och tydligt om för mig att jag har ljugit och fejkat hela grejen. Att jag har varit och är sjuk.

- Varför skulle jag fejka en depression?
- Varför har jag ätit antidepressiv medicin i snart 6 år?
- Har jag legat på sjukhus i 1,5 månad och fått flera olika behandlingar och mediciner
för att jag tycker att det är roligt?
- Alla läkare som har ställt diagnosen svår depression, ljuger dom?


Nu hoppas jag på att jag ska bli helt frisk så att jag kan njuta av min fina dotter och min fina sambo, och börja planera renovering av lägenheten :)

Tusen tack för era kommentarer!