Ibland är det inte så lätt att försöka sova. Alltid ska det vara nånting så fort man har lagt sig bekvämt: Kissnödig, för varmt, magen kurrar, bäbis sparkar, törstig, foglossning.

Att bäbis sparkar (eller snarare "buffar") gör mig egentligen ingenting. Är mest glad att jag känner av henne, och tycker att det är ganska mysigt när hon stökar på :)

Nu har jag varit vaken sen 01-tiden och funderar på om det ens är någon mening att gå och lägga sig och försöka sova. Pussa lite på gubben ska jag göra innan han åker iväg på jobbet iallafall.