Äntligen!

Äntligen börjar jag må bättre. Nu börjar det mesta kännas som vanligt igen. Förutom alla krämpor som graviditeten orsakar. Men jag dras hellre med fysiska problem än psykiska.

Det känns underbart att bli alldeles varm i hjärtat och sprudlande glad när jag tänker på bäbisen. Och det känns underbart att känna sig kär i sin fästman. Det är så det ska vara :)

På måndag går vi in i vecka 15. Jag tycker att det går sååå segt. Många säger: Det kommer att gå fort. Snart sitter ni där med eran bäbis i famnen. Men det är ju ett halvår kvar. Ett HALVÅR. Det är ju en evighet.

Jag får glädja mig åt att magen växer så det knakar. Nu är ju jag väldigt kraftig sen förut, men jag märker väldigt väl att magen växer.

Det jag tycker är jobbigast just nu är att min mage sväller upp när jag har ätit någonting. Det spelar ingen roll vad jag äter, eller hur mycket eller lite. Den sväller upp så mycket att det gör ont i huden! Det ser ut som att jag är höggravid! Ska lägga upp bild på det sen.

En annan jobbig sak är dessa jäkla stickningar i fingrarna på vänsterhanden. Det sticker och bränner i alla fingrar förutom pekfingret.


Någon som haft samma problem? Vad gör man åt det?

Ultraljud

Ja nu har vi äntligen fått se våran lilla för första gången. Det var verkligen häftigt, men jag förstår fortfarande inte att det var våran bäbis vi såg.

Hon mätte bäbisen och konstaterade att jag är i vecka 12. Jag trodde faktiskt att jag var längre gången, men inte :)

Det var en väldigt livlig krabat iallafall! Snurrade runt och viftade med armarna. Det var jätteroligt att se! Man såg alla kroppsdelar väldigt tydligt. Jag var orolig för att jag inte skulle kunna uppfatta vad som var vad, men det var inte så svårt att lista ut :)

Det var för tidigt att se könet. Men om 7 veckor ska vi få göra ett till ultraljud. Det "stora" ultraljudet. Så då hoppas vi på att få veta könet :)


Ultraljudet tog alla krafter av mig känns det som, så nu ska jag lägga mig och vila ett tag.

Barnvagn

Vi har hittat barnvagnen vi vill ha, och vi har bestämt oss för att vi ska köpa den.

Medföljer liggdel, sittdel och babyskydd.
Om ni vill läsa mer om vagnen så trycker ni HÄR
Längst ner på sidan finns även en filmsnutt som demonstrerar vagnens alla funktioner.


Namn?

Ja, vi har faktiskt redan börjat fundera på namn. Och vi har till och med bestämt att om det blir en flicka så ska hon heta Alva.

Däremot så är vi inte riktigt överens när det gäller pojknamn. Jag har föreslagit Melvin, William, Lukas, Alexander. Tommy har röstat bort Melvin och William, är tveksam till Lukas, och tycker att Alexander är helt okej. Hans förslag har varit Max och Maximilian, och jag har röstat bort bägge dom namnen.

Ni får jättegärna komma med förslag på pojknamn!

Jag blev kortvarig på jobbet

Idag började jag jobba igen efter två veckors sjukskrivning. Helt ärligt så kändes det sådär att veta att man skulle tillbaka till jobbet igen. Jag som vanligtvis älskar att jobba tycker nu att det är riktigt jobbigt. Känns inte bra att komma till jobbet och vara dödstrött och kanske inte kunna sköta jobbet bra. Vilket i sin tur framkallar ångest och stress.

I eftermiddags så hade jag tid hos läkaren. Vi diskuterade mediciner och eventuell sjukskrivning. Hon tyckte att den bästa medicinen för mig var att ta det lugnt och vila mycket. Så jag blev sjukskriven en månad till att börja med, sen ska vi följa upp hur jag mår. Och förhoppningsvis så mår jag bra så att jag kan börja jobba igen.

Länge sen

Oj, en hel månad sen jag skrev sist. Men jag har inte mått så bra, så jag har varit glad om jag har orkat kliva ur sängen vissa dagar.

Nu den senaste veckan har jag faktiskt mått lite bättre. Jag har faktiskt orkat städa lite, och orkat vara lite social. Hoppas att det håller i sig. För jag orkar inte må dåligt mer.

Det är lite svårt att förklara hur jag mår. Min läkare har totalt missuppfattat mig. Jag sökte hjälp hos henne för att jag mådde psykiskt dåligt innan jag visste att jag var gravid. Men hon verkar tro att jag mår psykiskt dåligt på grund av graviditeten. Det är fel. Det gör jag inte! Jag är innerst inne överlycklig över graviditeten. Nog för att det kom som en chock (med tanke på att vi försökt bli gravida i över ett år, också helt plötsligt är man gravid när man nästan gett upp hoppet) men vi är jätteglada!

Vi vet fortfarande inte hur långt gånget vi är. Men nu på onsdag så är det äntligen dags för ultraljud! Vi längtar jättemycket, och vi har bestämt oss för att ta reda på könet. Om h*n behagar att visa upp sig förstås :)
Jag har en stark känsla av att det är en pojke och Tommy tror att det är en tjej. Spännande!

Om ni får gissa hejvilt, vad tror ni att det är?

RSS 2.0