Igår var det full aktivitet hela dan. Jag och pappa for in till Piraten och storhandlade. Efter det så for jag hem till Kicki och Pether. Alla vi följdes åt ner på stan och sprang runt ett tag. Kicki kollade efter jacka till sig själv, och lite saker till Agnes. Själv så har jag funderat ett tag på att kika på en ny klocka (armbandsur). Så jag gick på Starlanders och kikade en sväng. Men det var inge kul att kika när man inte hade någon med sig som kunde ge goda råd. Så jag struntade i klocktitten just då.
 
Slängde ett öga åt Zizzi, och den gulliga tjejen som hjälpte mig förra gången jobbade igår, så jag kunde inte låta bli att gå in där. Och även den här gången fick jag väldigt bra service! Kom därifrån 1400 kr fattigare, men ett par byxor + ett linne + en kofta rikare. Så nu blir jag tjusig till dopet. Agnes godkände kläderna :D

När vi kände att vi var nöjda på stan så tog jag med mig Kicki till Starlanders. Hon har bra smak nämligen. Och jag köpte en sjukt snygg Calvin Klein klocka. Den påminner om klockan som ni ser på bilden. Men min klocka visar inget datum, min sekundvisare är blå/lila, och istället för prickarna så har min klocka lite längre streck. Jag är mycket nöjd med det köpet! Tack Kicki för hjälpen!

Det är natt, och som så många andra nätter så kan jag inte sova. Jag är rädd. Jag är ledsen. Jag känner mig så fruktansvärt liten och ensam just nu.

En vän frågade mig idag: "Vad gör du med din sorg? Har du haft tid till att sörja?"

Jag sörjer varje dag. I över två år har jag gått omkring med ett blödande hjärta och en trasig själ. Vissa dagar är jag så ledsen, att jag inte vet vart jag ska göra av mig själv. Ibland är jag otröstlig, och det är då jag drar mig tillbaka, struntar i att svara i telefonen, bryter all kontakt med omvärlden.

Som många säger, hon finns med dig hela tiden. Hon kommer alltid att finnas i ditt hjärta. Ja visst, jag håller med. Men jag hade veljat haft henne kvar här! Levande och frisk.

Storsjöyran 2006. Tomas Ledin spelade på stortorget. Mamma älskade hans musik. Man skulle kunna säga att jag har växt upp med hans musik. Jag stog längst fram. Plockade upp telefonen ur väskan, slog hennes nummer, men fick inget svar. Varför svarar hon inte? Det kändes som att någon stack mig i bröstet med en rostig kniv när jag kom på varför hon inte svarade.

Vissa märker av min sorg. Andra inte. Meningen är att den inte ska synas utåt, för jag vill inte vara en börda. Och jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Jag vill bara bli förstådd.

Jag har varit så less på att inte kunna redigera bilderna som jag tar. Och min dator är för klen för att ha Photoshop på. Så jag googlade på fotoredigeringsprogram och hittade till slut ett skitbra!

Picnik - Registrera dig, och sen är det bara att börja :)

Jag har äntligen börjat återhämta mig från en jobbig vecka, som jag har tillbringat mest i sängen. Jag är fortfarande ganska öm i halsen, men feberfri! I lördags var jag så pass pigg att jag faktiskt städade huset. Och sen på kvällen så for jag in till stan, för en trevlig kväll med god mat och väldigt trevligt sällskap. Dock så blev jag akut jätteklen när jag skulle fara hem där vid 2-tiden. Kallsvettades och mådde sjukt illa. Men det var som tur var bara tillfälligt, för efter en lång avkopplande dusch så kändes det bättre. Söndagen var också en väldigt trevlig dag, men det berättar jag om en annan gång.

Igår jobbade jag faktiskt. Och gud vad trögt det går att jobba när man har varit sjuk! Hjärnan ville inte riktigt vara med. Det tog en stund innan jag kom på vad som saknades när jag skulle hjälpa en farbror med dusch. "Brukar ni inte ha stövlar på er?" frågade han. Just precis. Ingen hitt att ställa sig i duschen med foppatofflor kanske.

Nu är jag ledig resten av den här veckan. Eller ja, från jobbet iallafall. Trodde att jag skulle få slappa dom här lediga dagarna. Men icke. Full rulle varje dag. Men jag bara måste få hinna träffa Kickigumman och Agnesprinsessan en sväng, hur mycket jag än har att göra.

Ikväll är första gången på länge som jag har pratat riktigt länge i telefon. Pratade med min gumma nere i Olofström i över 3 timmar. Har dock inte slagit Ida och hennes rekord, men det var länge iallafall. Och faktiskt välbehövligt! Planerar en resa dit ner snart, och den ska ske inom en väldigt, väldigt snar framtid. Jag saknar min gumma!

Är jag nervös, glad eller vad? Både och? Ja, jag är nog bägge delarna. Den här känslan har jag inte kännt på väldigt länge. Och helt plötsligt dyker den upp. Snabbt som attan.

Men jag är också kluven. Jag vill, men jag vill samtidigt inte göra någon..besviken eller vad jag ska säga. Blir dom besvikna? Eller skulle dom förstå? Samtidigt är det en annan sak som kommer lite ivägen också. Men det kanske man kan leva med.

sen slutar jag för dagen. Och då ska jag gå hem och ta mig en iskall dusch. Eller varför inte ett dopp i älven? Riktigt kallt ska vattnet vara iallafall :). Sen ska jag försöka pyssla ihop och slå in presenter. En av världens finaste prinsessor ska nämligen döpas nu på lördag :)

Hur har eran dag varit?

Har just tittat på Dirty Dancing för första gången i mitt liv. Har liksom inte kännt något behov av att se den förut, trots mitt filmintresse. Men eftersom att många har sagt att den ska vara sjukt bra, så blev jag tvungen att se den. Själv så tyckte jag inte att den var sjukt bra, den var mer lagom bra. Den får tre S av fem möjliga.



Har också kikat på Himlens Hjärta. Ett svenskt drama med endast Mikael Persbrandt, Lena Endre, Jakob Eklund och Maria Lundqvist, plus advokatens röst. Väldigt seg. Den får två S av fem möjliga.




Just nu så lyssnar jag på Nobels Testamente, som min favoritförfattare har skrivit förstås. Liza Marklund. Hon är för himla bra hon! Det som är synd, är att jag bara har tid att lyssna på den på kvällarna, och då är jag ju förstås alltid jättetrött och somnar rätt snabbt. Så jag hinner bara lyssna ett par minuter om gången. Så betyg på den kommer väl om ett halvår eller så :)