För ungefär en vecka sen var jag på apoteket och skulle hämta ut medicin. Fick då veta att mitt recept hade 'gått ut'. Okej tänkte jag. Efter att jag varit utan medicinen några dagar, och inte kännt några större besvär (som jag har gjort annars när jag inte tagit medicinen) så tänkte jag att jag kanske skulle prova att sluta med den helt. Men det var ett dumt misstag av mig. Jag har varit utan medicinen som längst i två veckor en gång, och det är bland det värsta jag har varit med om. Både psyket och kroppen fick lida ont av mitt misstag då, och ändå beslutar jag mig för att göra samma sak igen. Jag vet, egentligen är det idiotiskt. Men jag tänker annorlunda. Vill man någonting så gör man väl allt för att det ska bli så?

Enligt läkare så ska man inte sluta tvärt med antidepressiv medicin. Man ska istället minska dosen efter läkares ordination. Jag känner en del som faktiskt har slutat tvärt med antidepressiva, och för dom har det gått bra. Så någonstans hoppades väl jag på att det skulle gå bra även för mig den här gången. Men inte.

Ska jag behöva ta den här medicinen för resten av mitt liv? Om jag inte gör det, kommer jag vara kroniskt deprimerad då? Vad väljer man? Jag vill så hemskt gärna sluta med medicinen av väldigt speciella anledningar, men samtidigt så vill jag inte vara sjuk.


Det är svårt.