Ja, i fredags var jag iväg på mitt livs första riktiga dejt. Jag såg det iallafall som en dejt. Jag vet inte vad mitt sällskap säger om det, men allting talar ju för att det var just en dejt :)

Jag var så nervös från det att jag vaknade på fredagsmorgonen. Så jag prövade det mesta för att försöka lugna mig lite. Drog igång mp3n på högsta volym och tog en rask promenad i skogen. Försökte mig på ett kokhett bad, vilket inte var någon bra idé, jag klev upp efter tio minuter. Jag la mig ner och lyssnade på lugn musik, men det gick inte heller. Varför i hela friden var jag så himla nervös?

Vi träffades utanför busstorget halv åtta på kvällen. Då släppte min nervositet. Vi gick på Pause och tog en fika, och pratade om allt möjligt. Bland annat om fallskärmshoppning. Så nu kan jag säga att jag är väldigt sugen på att testa det!

Klockan 21 hade han bokat oss platser på Batman - The Dark Knight. Jag stog beredd och skulle betala min biljett, men tror ni att jag fick betala? Nej. Jag erbjöd honom pengar efteråt också, men icke. Tack så jättemycket!

Filmen var sjukligt bra! Och som dom flesta säger så gjorde Heath Ledger rollen som Jokern så himla bra! Ni som känner mig vet ju att jag inte är någon actionfantast, men jag har faktiskt självmant sett ett par actionrullar på bio. Jag vet inte varför action är så bra på bio, för det är ju absolut inte lika bra hemma.

Runt 23.45 slutade filmen, och min buss gick 01.00. Han valde att vänta med mig tills min buss skulle gå, för att sedan vänta en halvtimma på sin egen buss! Hur omtänksamt var inte det?

Vi strosade runt på stan en stund, och gick sedan och satte oss på apberget. Vi pratade om resor, jobb, fallskärmshoppning och massa annat. Tiden bara flög iväg. När klockan var 00.50 så gick vi mot kyrkparken. Och vad som hände där tänker jag inte skriva om här :)