Värdelös vän?
I går morse klev jag upp ganska tidigt. Tänkte att jag skulle hinna sätta mig ner och ta det lugnt en stund på jobbet och dricka en kopp kaffe innan morgonsysslorna. Jag var väl på jobbet typ 06.15, körde igång en panna kaffe, och satte mig i godan ro och broderade en stund. Skönt att inte behöva komma på jobbet, sätta sig ner i en minut, och sen köra igång. Det var riktigt välbehövligt att få dricka en skvätt kaffe och vakna till innan man började.
För er som inte vet så består Servicehuset där jag jobbar av två avdelningar. Syrenen och Häggen. Jag jobbar för det mesta på Syrenen. Men nu på senaste tiden så har jag varit ganska mycket på Häggen. Bra att man börjar få lite kläm på den avdelningen också. Dock så gick det inte så bra för mig i morse. Jag blev helt plötsligt stressad, och ingenting gick bra kändes det som. Men men, jag är bara människa jag också. Allt kan inte gå bra jämt. Resten av dagen flöt på bra, och jag slutade klockan 13.
Har fått schema för maj nu också. Väldigt mycket extraturer. En del delade pass, men mest 16-20.30 turer. Ganska irretersamma pass, men man får väl vara glad för det man får. Längtar tills jag får sommarschemat. Då lär jag garanterat ha mycket jobb! Vilket är väldigt bra, för dels så blir det körkort så småningom, sen ska jag eventuellt börja plugga till hösten, och då är det bra med en buffert! Sen så tänkte jag försöka satsa på en utlandsresa fram emot hösten nån gång.
Jag har sagt det förut, men jag säger det igen. Jag älskar mitt jobb! Jag kan inte tänka mig något bättre och roligare, men samtidigt så saknar jag den tiden då jag bara kunde slänga på mig skorna, greppa väskan i farten och ta bussen in till stan och träffa vännerna. Jobbet tar upp mycket av min tid, och fritid/nöje och vänner blir lidande för det. Jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att få allting att gå ihop. Är det så här vuxenlivet är? Eller är det bara tillfälligt? Nu har ju jag världens bästa vänner som förstår min situation. Men det känns ändå galet. Jag har inte ens kommit iväg till stan för att träffa mina bästa vänner och deras nyfödda tjejer. Det känns förjävligt, och jag känner mig som en värdelös vän.
Nu ska jag fortsätta mina grubblerier i sängen. I morgon väntar jobb för ovanlighetens skull.
För er som inte vet så består Servicehuset där jag jobbar av två avdelningar. Syrenen och Häggen. Jag jobbar för det mesta på Syrenen. Men nu på senaste tiden så har jag varit ganska mycket på Häggen. Bra att man börjar få lite kläm på den avdelningen också. Dock så gick det inte så bra för mig i morse. Jag blev helt plötsligt stressad, och ingenting gick bra kändes det som. Men men, jag är bara människa jag också. Allt kan inte gå bra jämt. Resten av dagen flöt på bra, och jag slutade klockan 13.
Har fått schema för maj nu också. Väldigt mycket extraturer. En del delade pass, men mest 16-20.30 turer. Ganska irretersamma pass, men man får väl vara glad för det man får. Längtar tills jag får sommarschemat. Då lär jag garanterat ha mycket jobb! Vilket är väldigt bra, för dels så blir det körkort så småningom, sen ska jag eventuellt börja plugga till hösten, och då är det bra med en buffert! Sen så tänkte jag försöka satsa på en utlandsresa fram emot hösten nån gång.
Jag har sagt det förut, men jag säger det igen. Jag älskar mitt jobb! Jag kan inte tänka mig något bättre och roligare, men samtidigt så saknar jag den tiden då jag bara kunde slänga på mig skorna, greppa väskan i farten och ta bussen in till stan och träffa vännerna. Jobbet tar upp mycket av min tid, och fritid/nöje och vänner blir lidande för det. Jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att få allting att gå ihop. Är det så här vuxenlivet är? Eller är det bara tillfälligt? Nu har ju jag världens bästa vänner som förstår min situation. Men det känns ändå galet. Jag har inte ens kommit iväg till stan för att träffa mina bästa vänner och deras nyfödda tjejer. Det känns förjävligt, och jag känner mig som en värdelös vän.
Nu ska jag fortsätta mina grubblerier i sängen. I morgon väntar jobb för ovanlighetens skull.
Kommentarer
Skrivet av: MaSa
Inte är du en värdelös vän heller gumman. Du är den bästaste vän man kan ha. Krama
Skrivet av: Annie
Du är absolut inte en värdelös vän gumman! Utan en väldigt värdefull! Puss!
Skrivet av: frida =)
Hejsan gumman!
Hoppas du mår bra, och att det blir nåt skoj sen för alla pengar du tjänat i hop ;)
Vad är det du funderar på plugga?
Sen kom i håg det att du är inte värdelös för du sällan ser dina nära o kära, utan alla vi vet att vi ändå finns där!
Vi finns här för dig med..! :)
Hare jätte bra..!
Kramar i massor.. / kucin Frida
Skrivet av: Linda
Hej gumman!! Har inte känt dig särskilt länge men jag tycker verkligen INTE att du är en världelös vän.. Du har lyssnat på mig o sett mig gråta o du dömer mig inte.. Du är vad jag kallar en sann vän!! Är glad att du finns..
Massa kramar
Trackback
